Levande döda
Aldrig tidigare har jag upplevt den känslan av behovet till att uttrycka mig på det sättet och med följande ordval, men jag undrar verkligen om den nivån av idioti en människa kan nå! Hur svag kan man vara när man låter sitt egna liv vara som en fotboll mellan flera andras ben där vem som helst sparkar den hit och dit!? Jag har sett vissa saker, eller rättare sagt personer i mitt liv och andra berättelser jag har fått höra där folk bokstavligen gör allt vad andra säger till de även om det är värdelösa val. Var gick den fria viljan, vart gick den styrkan som finns inom oss!? Hur svag är man när man accepterar "råd" och tillbedjar regler som är ute o cyklar bara för att några idioter tror på dem? Man tror att världen utvecklas, att människor kommer långt, men det gör inte alla. Vissa ger upp innan spelet har börjat. Man tror att alla är starka eller att alla åtminstone vågar ta chansen men det är inte på det viset. Det är till glädje att alla i världen är inte lika svaga och milda där vem som helst sparkar de i planet, där vem som helst kan påverka deras val i livet. Det enda som gör ont är när den andra trodde på att styrkan fanns. Men eld blir aldrig vatten och vatten blir aldrig eld, du kan inte låta en vägg tala, du kan inte låta en sten känna, du kan inte återuppliva den döda - vissa dör även fast de är på liv.
Vissa kan bära stenar men kan inte bära en telefon för att fixa till saker och ting, vissa är experter på att skada andra men är inte kapabla att göra en enda god gärning till någon utan känndedomen att få tillbaka det goda man har gjort! Varför har mänskligheten blivit så dåligt!?
Men något som jag kommer alltid ihåg och kan tänka mig att andra också gör det är att i livet gör vi aktiva val, att vara svag är också ett val, att vara en lek i andras händer är ett val, att förbli ett barn är en annan val och så fortsätter våra liv där vi varje dag står framför val vi kan agera efter. Svårigheter kommer alltid att finnas men det är ditt val att ge upp!
Hoda S
