"Släpp inte min hand"

En ny inledning denna gången, en inledning utan några filosofiska tankar eller retoriska frågor, en inledning från mitt liv och min vardag. För ett tag sedan tittade jag på en turkisk serie som heter "elimi bırakma" alltså släpp inte min hand. Det som har gjort denna serien oerhört speciell i mina ögon är att det är inte en vanlig kärlekshistoria som pågår såsom i andra serier oavsett produktionsland, hela serien är lektioner som berör alla i livet. Om vikten av ärlighet, mod, hur man behåller sin familj stark och hur man behandlar den nästa med rättvisa m.m. Men syftet och det inre stoffet som kommer in i alla delar som diskuteras i serien är att man inte ska släppa den man älskars hand, att man inte ska ge upp. 

Svårigheter finns i livet, det kommer inte bli bättre om man ger upp, att man isolerar sig med sina problem är aldrig den rätta vägen att gå. Givetvis kan du behöva en paus någongång, men när du lämnar dina nära och kära utanför din krets har du inte löst någonting, kanske vill du skydda de, men det enda du har gjort är att du har lagt ett hinder mellan er. Den som älskar dig kommer inte lämna dig bara för att du har lämnat hen utanför din socialisation och ditt liv. Den kommer bara att smärtsamt sakna dig utan att kunna hjälpa dig på något sätt! Är det lösningen, knappast skulle jag säga!

Kommunikation, ärlighet och tro på den nästa är det en behöver bland andra saker i livet för att leva i harmoni med sig själv och med andra i ens omgivning. Aggressionen en upplever från dåtiden kommer att förstöra framtiden om man inte lär sig att lämna dåtiden. Tiden kommer inte tillbaka, men så länge man lever kan man rätta till vissa saker, ofta tror man att det är försent för saker och ting, men det finns en stor verklighet i livet - så länge döden inte har kommit är det inte försent. Men man vet inte heller när döden kommer, det är därför man inte ska lämna saker och ting utan att lösa de, om det är problem, konflikter eller sena åtgärder. 

Av det finaste som förekom i serien, som givetvis också förekommer i samhället och inte bara på ett scenario, är följande: 

Hur killen aldrig lämnade tjejen oavsett hur mycket motstånd han fick i livet av bl.a. hans familj, i hälsa och sjukdom, hur han blev en familj för henne och inte bara en man. Hur han hade tålamod och förståelse för allt som skedde med henne. Var stark vid hennes sida när hon behövde hjälp och var den romantiska killen när han ville se hennes glädje. Hur tjejen hade tålamod när hans familj inte ville ha henne men efter viss tid började en och en att komma närmare henne och älskade henne till slut. Hur farmorn var hela styrkan i huset, benådade andras misstag, var en vägledning för andra, trodde på kärlek och den gudomliga rättvisan. Hur en syster skadar hennes syster men till slut märkte hon hennes fel och ångrade allt hon gjorde genom att ändra hennes beteende. Men allt detta kunde ske för att man inte gav upp, man lämnade inte den andras hand, man kämpade, trodde och hade hopp om en bättre morgondag. Skulle killen lämna tjejen vid den första hindern skulle de inte kunna leva deras underbara kärlekshistoria, skulle farmorn tröttna på hennes familj skulle de inte lära sig av deras misstag, och då skulle familjen falla ner. Allt händer när man inte lämnar den andras hand. Antingen så vinner man tillsammans eller så förlorar man tillsammans, men aldrig ska man släppa den man älskars hand... 

Kanske ska ni titta på serien för att förstå mer vad jag menar ;) 

Bästa hälsningar
Hoda S
 
 
 


Allmänt, citat, dagliga liv, english, känslor, kärlek, socialt, språk, thoughts | 2020, familj, känslor, känslor, love, saknad, skåne, sorg, sverige, vår | |
Upp