Miracle



From which memory did you return to me
That I became dreamy from you again?
All the world didn't see me (didn't care about me)
I became fabulous with you
 
From which window do you shine to night
That I'm alone with you overnight?
Every night, at this seconds, I
Invite God to watch you
 
You're the air that for a breath I
Do not part myself from you
For me you are my own pride
I do not leave my pride
 
As long as I rely on your miracle
My body takes the shape of your embrace
That person who along a world
Acquiesces to your knavery, is me
 
You're the air which I
Do not part myself from you for one breath
For me you are my own pride
I do not leave my pride
 
 
 
https://www.youtube.com/watch?v=CyPAPSvtFPY 
 
 

Sorglig och lugn comeback!

Brist på ord, eller brist på känslor, för mycket smärta eller bara tystnad som har tagit över, mycket har hänt och därför har jag inte kunnat blogga över någonting, dessutom är plugget också en som tar energi, tid och ork. Ursäkta mig för ett långt tag utan blogginlägg - men de nära och kära kan nå mig oavsett bloggen och alla inlägg här eller på andra platser! 
 
Det är få gånger jag inte vet varifrån jag måste börja eller var jag borde börja ifrån. Ibland säger vår tystnad allt, allt som vi inte kan säga till den rätta personen, den personen som lever med ens själ även om man inte ser den så bär man hen med sig dag o natt, varje sekund av tiden, hela livet, tills man dör. Vi må inte lyckas ha den personen med oss i vår vardag, men det betyder inte att vi har slutat sakna, slutat älska, eller slutat bry oss. Ibland lurar vi oss själva för att fortsätta leva, när vi vet att vissa saker är inte vårt öde, de är inte skrivna till oss och vi kommer aldrig få de, men det som gör mest ont är när tror att man har kommit över, och en låt, foto, liten info kan skaka hela vårt inre, innerst inne med oss själva så vet vi att man inte glömmer, man lever vidare, man kanske hittar glädjen och ron någon annanstans, men glömma gör ingen. 
 
Tiden går, dagarna går, man blir äldre, reser och träffar andra människor, men det kommer alltid att finnas en person som oavsett allt och alla kommer att ha en speciell plats i ens tankar, en plats där ingen kan röra vid i ens hjärta. En av mest sorgliga saker som kan hända oss är när vi blir separerade från våra älskade på grund av saker som vi inte kan påverka eller på grund av personer som kan ha makt över oss. När kan man krossa denna hierarkin och bestämma över sig och sina känslor!!??? När ska man kunna välja utan att man blir utpekad eller exkluderad av flocket!? Många tror att vi lever i 2019 och att alla har fått deras rättigheter, alla från homosexuella till särskadade, men nej, inte alla har fått det!! Än idag lider många på grund av usla saker som seder och traditioner, klass eller nationalitet. 
 
Ta vara på de ni älskar, och visa de att ni älskar de för att ingen kan läsa tankar eller trolla fram mod till er så ni erkänner vad ni känner, erkänn och våga stå för den du älskar, DET ÄR INTE VARJE DAG MAN FINNER NÅGON MAN KAN DÖ OCH DÖDA FÖR!!! 
 
Bästa hälsningar 
Hoda Salemi 
 
 
 
 
 
Allmänt, dagliga liv, känslor, kärlek, socialt, språk, thoughts | | Kommentera |

Te libero de mí..

A veces tenemos que decir cosas nunca queríamos decir en nuestras vidas. Cosas que son la respuesta nacida de mucho dolor, ferocidad, muchas dudas, de tantas lágrimas. De situaciones muy pero muy duras. De ratos cuando deseamos mil veces morir antes de vivir los. Hay mucha gente que no sé apreciar cuantas cosas en la vida, como los sentimientos, los corazones valientes y verdaderos, los amores que solo quieren una cosa; PERSONAS Y CORAZÓNES CON FIDELIDAD, CON UNA SÓLA CARA!! Personas que no mientan!! Personas que pueden vivir con una sola persona no con diez aquí y diez acá.. En toda mi vida, deseaba tener un verdadero compañero a mi lado, que será mi vida, mi amor, mi corazón, mi alma y mi todo.
 
Aunque puede ser que encontré a ese "compañero", dudo mucho de que ese compañero es verdad en mi vida. Quizás no es nada, yo pensé que era todo, pero después de muchas y varias golpes y ganchos a mi corazón. Entendí que ese compañero no fue nada más que una persona sin límites, sin morales, sin corazón, sin sangre, sin NADA!! Pero lo que más me duele es que ese compañero salió con la suya y logré tener mi corazón, pero ese corazón que está roto ahora va a ser fuerte otra vez, y nunca va a dejar de latir.
 
Aprendí desde mucho tiempo que puedo hacer todo.. Menos de caer sin levantarme, puedo caer diez veces, pero cada vez me levanto y con más ganas de luchar, porque creo que hay un Dios y va a juzgar con mucha justicia y yo siempre estoy dispuesta a luchar a lo que quiero, y a quién quiero, pero si yo encuentro que lo que yo quiero no es para mi y no quiere a mi - no dudo de dejarlo!! Porque puedo faltar a varias cosas, pero no a un cerebro ni dignidad!! Ojalá puedo encontrar un día a un amor incondicional y con fidelidad - lo que más me duele es que pensé muy mal cuando creía que él era diferente a los demás, y pensé muy mal cuando yo creía que yo era alguien a uno.. Cuando soy todo en otros corazones, pero al corazón que era todo para mi- no fui nada!! Cuídate mucho y te deseo lo mejor en tu vida aunque tu realidad no será para mi...  
 
"Te escribo para decirte que te libero de mí, vamos, te "amputo" de mí, se feliz y no me busques jamás" - Frida Kahlo  
 
 
 
 
 
 
 
 
Allmänt, citat, dagliga liv, känslor, kärlek, socialt, språk, thoughts | 2018, juli, känslor, kärlek, livet, saknad, skåne, sommar, sorg, sverige, varmt, värme | | Kommentera |
Upp