UNICEF - España, todos juntos para los derechos de la infancia

 
David Bisbal, en internationell spansk artist men även UNICEFs ambassadör i Spanien sjunger denna underbara låten i sammarbete med UNICEF España, för barnens situation, för barnens rättigheter. Kriget i Syrien från 2011 är ännu inte slut och helvetet drabbar alla människor där, men barn är alltid de som drabbas hårdast. Barnens rättigheter kränks dagligen i Syrien pga krig, svält, terrorism m.m. och därför finns UNICEF alltid på plats för att ge stöd och hjälp! 
 
Låtens text på engelska:  

It hurts too much

It hurts too much, it hurts too much
That in the infancy caught in that sea of bare feet
While everyone washes their hands
And it hurts me too much, it hurts too much
 
Look the other way, look the other way
You don't want to realize how many are swimming in the mud
Those eyes are watching you
It's easier to forget them, easy to forget them
 
They pay dearly for the guilt of others
A contract that they never signed
 
For you, because you never reach the shore
For me, because now my heart is burning
If the world continues to be messed up
I can't stand this cry
Silent for you, for me, for those who don't even know
It hurts too much
It hurts too much
 
A good life, a good life,
A house, a plate of food,
A sky without borders
And love that is denied them with so much passion
The more hopeless they become, the more hopeless they become
 
They pay dearly for the guilt of others
A contract that they never signed
 
For you, because you never reach the shore
For me, because now my heart is burning
If the world continues to be messed up
I can't stand this cry
Silent for you, for me, for those who don't even know
 
If it hurts you like it hurts me, embrace it
If it hurts you like it hurts me, embrace it
 
For you, because you never reach the shore
For me, because now my heart is burning
If the world continues to be messed up
I can't stand this cry
Silent for you, for me, for those who don't even know
 
It hurts too much
It hurts too much
It hurts too much
It hurts too much
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sinceramente 
 
Hoda Salemi 

Malmö, vart är du på väg?!

Obehag, tvivel, rädsla och massa olika känslor känner man när man vandrar på Malmös gator. Att man vet inte om man någon gång kommer att återvända hem igen eller inte, att man inte vågar gå ut i mörkret även om det är inte sent på kvällar, att man undviker träningen, eller biblioteket bara för att man inte känner samma säkerhet och trygghet som innan. Flera mord i en månad och i samma stad är inte behaglig och acceptabelt, att oskyldiga personer mördas brutalt och utan barmhärtighet är ingenting att vara stolt och glad över! Malmö ska vara känd för integrering, kärlek, frihet och trygghet, inte för segregering, kriminalitet, rasism och hat! 
 
Anar ni att en 16 åring blir mördad brutalt och ingen vet fortfarande vem som ligger bakom hans mord? Kan någon av oss känna för några sekunder vad hans föräldrar känner, vad hans nära och kära känner och hur alla människor som känner sig träffade i Malmö känner? Ingen kan försäkra vår säkerhet och trygghet längre, för staten SOVER, precis, staten sover och hade de mer erfarenhet av deras jobb hade inte Rosengård fått stämplingen att den är  "den kriminella delen av Malmö" eller att det "det farliga området", det skadar ändå staten lika mycket såsom den skadar OSS, människorna som bor i Malmö och som vill vistas fri när och var de vill utan att känna att man kan få en skott i ryggen eller i bröstet den tiden man är ute! Det kan låta skrattretande att man kan känna på det viset när befolkningen är väldigt större än antal mord men ingen vet vem är den nästa på listan, ingen vet om det är JAG eller DU! 
 
Orsakerna är många bakom den ökade brottsligheten i Malmö, men en av de främsta orsakerna är våran tystnad, att vi sörjer i några dagar och efteråt fortsätter vi våra liv som om ingenting hände, igår var det en läkare och en tonåring, vem kan garantera dagen och morgondagens säkerhet, ingen! Därför bör vi ta initiativet och sätta stopp på det här, ingen barn ska känna sig rädd och ingen vuxen ska behöva vara orolig. Eftersom det här har gått för långt nu... 
 
Må din vackra själ vila i fred Ahmed och ingen ska glömma dig, och ingen ska behöva gå igenom det du gick igenom! 
 
//Hoda Salemi 
 
 
 
 
 

My country bleeds .. Mitt land blöder..

Min land blöder.. ja det gör den! När tusentals mördas per år är det inte ovanling för det är i Irak, det är inte i Frankrike eller i Belgien. Jag tappar ordet när jag vill tala eller skriva om smärtan som Iraks folk har levt med nu sen flera år och lever fortfarande med. Vi blir anklagade att IS är muslimer men de dödar oss muslimer hundratals gånger mer än vad människor dör i västländerna av IS. 
 
Jag beklagar sorgen för folket i Irak, jag beklagar all sorg irakierna har varit med, jag beklagar sorgen för alla tjejer som hann inte fira deras bröllop, jag beklagar sorgen för alla män som tog examen nyligen men dog innan de hann fira det,  jag beklagar sorgen för alla föräldrar som hitade sina barn brända och alla barn och ungdomar som hittade föräldrarna brända, jag beklagar sorgen för alla Iraks martyrer och ifrågasätter, NÄR KOMMER DET ATT TA SLUT?? 
 
I år kommer vi inte ha en glad bajram. I år är vår glädje borta, i år är vår sorg ännu större, i år är den värsta Ramadan månaden jag någonsin har varit med om! :(
 
Må Gud den barmhärtige från den sjunde himmeln sänder oss välsignelse, ro, fred och kärlek!
Jag vill tacka från hela mitt hjärta Libanons solidaritet och alla goda gärningar, medans andra araber glädjer sig åt våra martyrer. Men man ska altid komma ihåg att jorden är rund och det som händer OSS idag kan hända ER imorgon!
 
Nationalismen, religionen och käleken är saker och känslor som samlar oss men om de inte är ute från hela hjärtat är de inte sanna!! 
 
Må gud underlätta det som hände för mitt land.. :( 
Hoda Salemi 
 
 
 
Upp